Hudcancer
Upptäck tidiga tecken och skydda din hud
Hudcancer
Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, men tidig upptäckt kan rädda liv. På Nordiska Kliniken erbjuder vi noggranna hudläkarkontroller med dermatoskopi av misstänkta förändringar där hela kroppen gås igenom. Om misstänkta hudförändringar upptäcks kan vi erbjuda snabba tider för operation eller annan behandling. Vid operationer används kirurgisk teknik för att minimera ärrens storlek.
Melanom
Melanom är den farligaste formen av hudcancer och kan sprida sig snabbt till andra delar av kroppen om den inte upptäcks i tid. Tidig diagnos är avgörande, och misstänkta hudförändringar bör alltid undersökas av en hudläkare. Om melanom upptäcks i tid är den oftast botbar med mindre kirurgi.
Sjukdomen uppstår när pigmentceller, så kallade melanocyter, börjar växa okontrollerat. Melanom kan utvecklas från befintliga födelsemärken, som förändras i form, färg eller storlek, eller uppstå som en ny hudförändring.
Tecken på melanom – vad ska du vara uppmärksam på?
För att upptäcka melanom tidigt är det viktigt att vara observant på förändringar i huden. Använd gärna ABCDE-regeln som vägledning:
A – Asymmetri: Ena halvan av märket skiljer sig från den andra. B – Border (gräns): Oregelbundna, suddiga eller ojämna kanter. C – Color (färg): Ojämn färg med nyanser av svart, brunt, rött, blått eller vitt. D – Diameter: Förändringen är större än 6 mm. E – Evolution (förändring): Märket ändrar storlek, form, färg eller börjar blöda och klia.
Varför är tidig upptäckt viktig?
Melanom är en av de mest aggressiva formerna av hudcancer och kan sprida sig till lymfkörtlar och inre organ om den inte behandlas i tid. Lyckligtvis är prognosen mycket god om melanomet upptäcks tidigt – i de flesta fall kan det avlägsnas med en mindre kirurgisk operation.
Förebyggande åtgärder
Det finns flera sätt att minska risken för melanom:
Skydda dig mot solen: Använd solskyddsfaktor (minst SPF 30), särskilt under soliga dagar och mellan kl. 11–15. Undvik solarium: UV-strålning från solarier ökar risken för hudcancer. Bär skyddande kläder: Hatt, solglasögon och kläder med UV-skydd kan minska exponeringen. Håll koll på din hud: Regelbunden självkontroll och årliga hudundersökningar kan bidra till tidig upptäckt.
När ska du söka vård?
Om du märker någon av dessa förändringar bör du kontakta våra hudläkare för undersökning. Tidig diagnos och behandling kan rädda liv.
Boka tid hos våra hudläkare!
Basalcellscancer
Basalcellscancer eller basaliom (BCC) är den vanligaste formen av hudcancer och växer långsamt. Baslcellscancer uppstår i hudens yttersta lager, epidermis, och utvecklas vanligtvis i områden som är utsatta för solen, såsom ansikte, hals, öron och händer. Den visar sig ofta som en glansig knuta, en rodnad fläck eller ett sår som inte läker. Även om BCC sällan sprider sig, kan det orsaka lokala skador om det inte behandlas. BCC kan behandlas kirurgiskt, med receptbelagda krämer, ljus och laser.
Symtom – hur känner du igen basalcellscancer?
Basalcellscancer kan visa sig på flera olika sätt, och symtomen kan variera beroende på vilken typ av BCC det handlar om. Vanliga tecken inkluderar:
- En glansig, genomskinlig eller pärlvit knuta: ibland med tydliga blodkärl på ytan.
- En röd eller skrovlig fläck: kan likna ett eksem men försvinner inte.
- Ett sår som inte läker: kan blöda, sippra eller återkomma på samma plats.
- Ett hudområde som ser ut som ett ärr: blekt, vitt eller gulaktigt och kan sakna tydliga kanter.
Dessa förändringar uppstår ofta på solutsatta områden, men basalcellscancer kan även utvecklas på mindre exponerade delar av kroppen.
Orsaker och riskfaktorer
Den främsta orsaken till basalcellscancer är långvarig exponering för UV-strålning, både från solen och solarier. Andra faktorer som ökar risken inkluderar:
- Ljus hudtyp: personer med ljus hy, fräknar och blont eller rött hår har högre risk.
- Hög ålder: BCC är vanligare hos personer över 50 år, men kan uppstå tidigare.
- Tidigare hudcancer: om du haft basalcellscancer tidigare ökar risken för nya tumörer.
- Nedsatt immunförsvar: exempelvis på grund av sjukdom eller medicinering.
Kan basalcellscancer förebyggas?
Även om BCC är vanligt, kan du minska risken genom att skydda din hud:
- Använd solskydd: applicera solkräm med minst SPF 30, särskilt på utsatta områden.
- Undvik stark sol mitt på dagen: sök skugga mellan kl. 11–15.
- Bär skyddande kläder: hatt, solglasögon och långärmade plagg kan minska UV-exponeringen.
- Undvik solarier: konstgjord UV-strålning ökar risken för hudcancer.
- Kontrollera din hud regelbundet: var uppmärksam på nya hudförändringar eller sår som inte läker.
När ska du söka vård?
Om du upptäcker en misstänkt hudförändring som inte läker eller förändras över tid, är det viktigt att boka en tid hos en av våra hudläkare för undersökning. Ju tidigare basalcellscancer upptäcks, desto enklare är den att behandla.
Boka tid här!
Skivepitelcancer (SCC)
Skivepitelcancer (SCC) är vanlig och en mer aggressiv hudcancer som kan spridas till andra delar av kroppen. Den uppstår i hudens skivepitelceller, som finns i det yttersta hudlagret (epidermis). Den visar sig ofta som en fjällande, röd fläck eller ett sår som inte läker. Långvarig solexponering ökar risken, och tidig behandling är viktig. SCC på läppar och öron har störst spridningsrisk. Skivepitelcancer kan sprida sig till lymfkörtlar och inre organ men är oftast botbar med mindre kirurgi om den behandlas i tid. Tidig upptäckt och behandling är därför avgörande för att undvika komplikationer.
Symtom – hur känns och ser skivepitelcancer ut?
Skivepitelcancer kan yttra sig på flera olika sätt, men vanliga tecken inkluderar:
- En fjällande, rodnad eller skrovlig fläck: kan misstas för eksem eller psoriasis men försvinner inte.
- En fast knuta: kan vara hudfärgad, röd eller rosa och ha en grov, vårtlika yta.
- Ett sår som inte läker: kan blöda, bilda sårskorpor och återkomma på samma plats.
- Förändringar i ett gammalt ärr eller kroniskt sår: SCC kan utvecklas i hud som tidigare skadats.
Skivepitelcancer på läppar, öron och hårbotten har en högre risk att sprida sig, vilket gör tidig diagnos särskilt viktig för dessa områden.
Orsaker och riskfaktorer
Den största orsaken till skivepitelcancer är långvarig exponering för UV-strålning, både från solen och solarier. Faktorer som ökar risken inkluderar:
- Överdriven solexponering: särskilt om du vistas mycket i solen utan skydd.
- Ljus hudtyp: personer med ljus hy, blå ögon och blont/rött hår löper högre risk.
- Hög ålder: SCC är vanligare hos äldre personer.
- Tidigare hudcancer: ökar risken för nya tumörer.
- Nedsatt immunförsvar: exempelvis på grund av organtransplantation, sjukdom eller medicinering.
- Kroniska sår och ärr: SCC kan uppstå i områden där huden varit skadad länge.
- Exponering för kemikalier: långvarig kontakt med exempelvis arsenik kan öka risken.
Så förebygger du skivepitelcancer
Eftersom SCC ofta orsakas av UV-strålning kan du minska risken genom att:
Använda solskydd: solkräm med minst SPF 30 är viktigt för att skydda huden. Undvika stark sol mitt på dagen: UV-strålningen är starkast mellan kl. 11–15. Bära skyddande kläder: hatt, solglasögon och långärmade plagg minskar solens påverkan. Undvika solarier: konstgjord UV-strålning ökar risken för hudcancer. Kontrollera din hud regelbundet: var uppmärksam på nya eller förändrade hudförändringar.
När ska du söka vård?
Om du märker en hudförändring som inte läker, blöder, växer eller förändras bör du boka tid hos en av våra hudläkare. Ju tidigare skivepitelcancer upptäcks, desto bättre är prognosen.
Boka tid här!
Aktiniska keratoser
Aktiniska keratoserär förstadier till skivepitelcancer och orsakas av långvarig UV-strålning. De känns som sträva, fjällande fläckar på solutsatta områden som ansikte, händer och skalp. Eftersom de kan utvecklas till hudcancer, rekommenderas tidig behandling med receptbelagda krämer, frysbehandling, ljus eller laser. Fraktionerad laserbehandling av utsatta områden minskar risken för aktiniska keratoser och är på sikt hudcancerförebyggande.
De är vanliga hos personer med ljus hud och förekommer ofta på solutsatta områden såsom ansikte, hårbotten (särskilt hos tunnhåriga), öron, handryggar och underarmar.
Dessa hudförändringar är ej elakartade i sig, men eftersom en del av dem kan utvecklas till skivepitelcancer är det viktigt att upptäcka och behandla dem i tid. Förebyggande åtgärder och regelbunden uppföljning kan minska risken för framtida hudcancer.
Hur känns och ser aktiniska keratoser ut?
Aktiniska keratoser känns ofta mer än de syns. De har en sträv och fjällande yta som kan påminna om sandpapper. Vanliga kännetecken inkluderar:
- Sträva, fjällande eller skrovliga fläckar: ofta röda, rosa eller hudfärgade.
- Förhårdnader: huden kan kännas förtjockad och grov.
- Små sår som inte läker: kan ibland blöda eller bilda sårskorpor.
- Brännande eller ömmande känsla: vissa upplever att huden känns irriterad eller känslig.
Eftersom aktiniska keratoser utvecklas långsamt över flera år, är det viktigt att vara uppmärksam på nya hudförändringar och söka vård vid misstanke.
Riskfaktorer – vem drabbas?
Aktiniska keratoser är vanligast hos personer som under lång tid har exponerats för solen. Risken ökar om du:
- Har ljus hud, blont eller rött hår och lätt blir solbränd.
- Har en historia av upprepade solbrännor, särskilt i ung ålder.
- Arbetar eller vistas mycket utomhus, t.ex. inom jordbruk, byggbranschen eller segling.
- Använder solarier, som också utsätter huden för skadlig UV-strålning.
- Har försvagat immunförsvar, t.ex. på grund av sjukdom eller medicinering.
- Är över 50 år, eftersom UV-skador ackumuleras över tid.
Kan aktiniska keratoser förebyggas?
Ja! Eftersom aktiniska keratoser främst orsakas av UV-strålning, kan du minska risken genom att:
- Använda solskydd: solkräm med minst SPF 30, även under molniga dagar.
- Söka skugga: undvik stark sol mellan kl. 11–15.
- Bära skyddande kläder: hatt, solglasögon och långärmade kläder skyddar huden.
- Undvika solarier: konstgjord UV-strålning ökar risken för hudförändringar.
- Regelbundet undersöka din hud: var uppmärksam på nya eller förändrade fläckar.
När ska du söka vård?
Om du upptäcker nya, fjällande eller grova fläckar som inte försvinner eller som förändras i storlek, färg eller struktur bör du boka en tid hos en hudläkare. Tidig behandling minskar risken för att aktiniska keratoser utvecklas till skivepitelcancer.
Boka tid här!
Läs mer om hur en prickkontroll går till
Besök våra hudläkare i Stockholm City
Välkommen att besöka någon av våra hudläkare i Stockholm City. Boka en tid för att göra en hudkonsultation – ingen remiss krävs. Du hittar oss på Drottninggatan 33.
Tidig upptäckt räddar liv – boka en hudkontroll hos våra hudläkare vid misstänkta hudförändringar!
